Nära 10 miljoner till två forskningsprojekt om krigsberedskap och totalförsvar

Vetenskapsrådet har beviljat nära tio miljoner kronor till två nya forskningsprojekt vid Försvarshögskolan som på olika sätt ska fördjupa kunskapen om totalförsvar, krigsberedskap och motståndskraft i Norden och runt Östersjön.

Projekten fokuserar på två områden som blivit allt viktigare i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina: kvinnors roll i försvar och beredskap samt befolkningens försvarsvilja.

Kvinnors roll i Sveriges och Finlands krigsberedskap

Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap, leder projektet Kvinnoorganisationer i Sveriges och Finlands krigsberedskap som får 4 847 000 kronor över tre år. Projektet ska undersöka hur kvinnor, som fortfarande är i minoritet inom de nordiska försvarsmakterna, bidrar till totalförsvaret, både genom vardagliga beredskapsaktiviteter och genom sitt engagemang i kvinnosektioner.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har både Sverige och Finland intensifierat sina förberedelser för potentiella konflikter. Informationsmaterial om kris och krig har distribuerats till alla hushåll och budskapet är tydligt: alla förväntas bidra till den nationella motståndskraften.

– Vi vill förstå vad dessa förväntningar innebär för kvinnor i Sverige och Finland. Genom feministiska och kritiska perspektiv vill vi synliggöra det ofta osynliga arbete kvinnor utför i totalförsvaret, säger Jenny Hedström.

4,87 miljoner till projekt om försvarsvilja

Det andra projektet, Försvarsvilja: mätning, ursprung och manipulation, får 4 870 000 kronor över tre år och leds av Ralph Sundberg, lektor i krigsvetenskap.

– Vi ska undersöka vad försvarsvilja egentligen är, hur den kan mätas och vilka faktorer som påverkar den. Trots att begreppet spelar en central roll i totalförsvaret saknas fortfarande tydliga definitioner, säger han.

Projektet samlar experter från Sverige, Finland, Estland, Lettland och Litauen för att ta fram bättre mätmetoder och klarare definitioner. De nya måtten ska testas i enkätstudier för att utforska hur hittills relativt outforskade faktorer, som personlighetstyper, moraliska resonemang och synen på vad som faktiskt är värt att försvara, påverkar människors försvarsvilja.

– Försvarsvilja har länge setts som en grundpelare i totalförsvaret. För att systemet ska fungera måste människor vara beredda att agera om situationen kräver det. Därför är det avgörande att vi förstår var försvarsvilja kommer ifrån och hur stabil den är, säger Ralph Sundberg.