Geopolitik

Forskningsprojektet är indelat i två delar - stormaktsrivalitet och narrativ geopolitik.

Stormaktsrivalitet

Projektets syfte är att bidra med kunskap om stormakterna och deras interaktion och tilltagande rivalitet, liksom att identifiera konsekvenser för Sverige.

Forskningen sker i tre delvis överlappande och ömsesidigt förstärkande spår med fokus på: (i) systemnivån, (ii) aktörsnivån; och (iii) den regionala nivån.

Inom systemivån analyseras stormaktsrivalitet som en produkt av faktorer på den mest komplexa nivån i internationell politik. Här förekommer frågor som rör krig och fred i det internationella systemet, men även sådana med global bäring, som klimatförändringar, kärnvapenspridning, pandemier, handel, med mera.

Inom aktörsnivån analyseras stormaktsrivalitet som en produkt av de enskilda stormakterna, framför allt Usa, Kina och Ryssland.

Inom den regionala nivån är fokus på centrala interaktionsytor mellan stormakterna, särskilt Europa och Stillahavsasien. I båda regionerna utspelas redan stormaktsrivalitet, vilken förväntas tillta i intensitet.

Projektet analyserar vad som driver antagonism och militär rivalitet inom respektive region, men även vad som går att lära av hur stater hittills har hanterat densamma. Inom vart och ett av spåren används en stor bredd av samhällsvetenskapliga teorier och metoder. Frågeställningar inkluderar: (1) Vilka förändringar sker på systemnivån i internationell politik med vilka implikationer för stormaktsrivalitet? (2) Hur och varför utvecklar Kina, Ryssland och USA militära förmågor, doktrin och säkerhets- och försvarspolitik över tid? (3) Hur och varför påverkas Europa och Stillahavsasien av stormaktsrivalitet och i vilken mån hanteras sådan rivalitet i respektive region? (4) Vilka möjligheter och risker kan identifieras för Sverige i anslutning till förändringar i det internationella systemet, i centrala stormakter respektive i för Sverige viktiga regioner?

Narrativ geopolitik

En rad aktörer skapar och sprider narrativ i syfte att påverka hur händelser, de själva och andra aktörer uppfattas nationellt och internationellt.

Narrativ definieras som sekventiellt strukturerade diskurser, vilka kopplar samman händelser på ett meningsfullt sätt och därigenom erbjuder insikter om världen och/eller människors upplevelser av den. Dessa berättelser sätter fokus på centrala aktörer, deras egenskaper och handlingar. Genom att ställa ”hjältar” och ”skurkar” mot varandra konstruerar de positiva och negativa identiteter. På detta sätt situerar narrativ en själv och andra i det förgångna, nutid och framtid.

Narrativ i och bortom internationell politik tenderar vidare att vara känslomässiga – det vill säga kanalisera och mobilisera kollektiva känslor. Det handlar ofta om rädsla och stolthet men även känslor som skam, förödmjukelse och bitterhet är vanligt förekommande. Känslor förstås här som narrativt förmedlade.

Genom att etablera orsakssamband och dra lärdomar utifrån narrativt förmedlade upplevelser, erfarenheter och minnen antas väletablerade och spridda narrativ vidare strukturera staters och andra internationella aktörers handlingar.

Forskningen kring narrativ i internationell politik visar att stater och andra aktörer ibland går i krig eller använder våld som ett resultat av de narrativ som är dominerande. Den har dock hittills varit begränsad till kvalitativa fallstudier av enskilda staters utrikes- säkerhets- eller försvarspolitik eller en bilateral relation. Den har också i stor utsträckning försummat det faktum att narrativ nu sprids snabbt och över stora avstånd genom sociala medier och andra online-baserade forum och formar mer komplexa fenomen inom internationell politik.

Det finns en lucka i befintlig forskning när det gäller att bedöma hur och på vilket sätt spridningen av narrativ kan forma systemfenomen, som stormaktsrelationer (inklusive alliansrelationer och förekomsten av krig och fred) och världsordning. Detta är kontentan av narrativ geopolitik, som den förstås i detta projekt. Utestående frågor inkluderar: (1) Hur uppstår, sprids och förändras narrativt förmedlade känslor? (2) Hur möjliggör eller begränsar de stormaktsrelationer och internationell politik?

Projektet fokuserar på enskilda stormakter och deras narrativ; hur och med vilka konsekvenser stormaktsnarrativ accepteras och sprids även av andra aktörer. Det kommer även att analysera hur den internationella spridningen av narrativ påverkar systemfenomen som stormaktsrelationer (inklusive alliansrelationer och förekomsten av krig och fred) och världsordning.