Sök

Sök

Kursplan Politik, säkerhet och kris

Engelskt namn: Politics, Security and Crisis

Kurskod:
2SS065
Gäller från termin:
HT 2026
Utbildnings­nivå:
Avancerad nivå
Omfattning:
15.0 hp
Fördjupning:
A1N
Betygs­skala för helkurs:
Tregradig skala
Huvudområde:
Statsvetenskap med inriktning mot krishantering och säkerhet
Institution:
Institutionen för statsvetenskap och juridik
Ämne:
Statsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.

Behörighetskrav

Antagen till Masterprogrammet i politik, säkerhet och kris.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen ska förse studenten med en kvalificerad samhällsvetenskaplig förståelse av politik, säkerhet och kris vid gränssnittet mellan erkända akademiska fält såsom säkerhetsstudier och krishantering. Medan kursen förutsätter vissa förkunskaper i de angränsande fälten ska den erbjuda en bred introduktion av samtida teorier om säkerhet och krishantering. Teorierna ska kompletteras med ett brett urval av empiriska frågor och konkreta fall inom samtida säkerhetspolitik och krishantering. Den empiriska delen av kursen syftar till att lyfta fram centrala analytiska teman i kurslitteraturen samt knyta dessa teman till politisk och administrativ praktik.

Undervisningsformer


Undervisningen sker i huvudsak genom obligatoriska seminarier. Seminarier ger studenten möjligheten att utveckla sin självständiga analys av kurslitteraturen både muntligt och skriftligt. Kursen avslutas med en salstentamen där studenten får visa att hen har uppfyllt lärandemålen.

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • skilja mellan, återge och problematisera påståenden tillhörande rivaliserande teoretiska ansatser med avseende på politik, säkerhet och kris

Färdighet och förmåga
  • i skriftlig och muntlig form presentera analyser som innehåller välutvecklade argument och kritiska resonemang med tydlig bäring på kurslitteraturen
  • utgå ifrån de teoretiska perspektiven för att på ett övertygande sätt formulera relevanta analyser av empiriska frågor och konkreta fall inom samtida säkerhetspolitik och krishantering.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • kritiskt värdera möjligheter och begränsningar inom utrikes- och säkerhetspolitisk problemlösning samt hanteringen av allvarliga kriser och samhälleliga påfrestningar

Examinationsformer

Examination sker genom en skriftlig salstentamen, samt genom aktivt deltagande i obligatoriska seminarier.

Examinator kan besluta om komplettering för att studenten ska kunna uppnå betyget godkänt på kursen. Kompletteringsuppgift ska inlämnas senast tre arbetsdagar efter att resultat och kompletteringsuppgift meddelats för det examinerande momentet i fråga. Sent inkomna examinationer betygssätts inte om inte särskilda och av examinator godkända skäl föreligger.

Betyg


Betygssättning sker genom en tregradig betygsskala: Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U). För betyget Godkänd (G) krävs godkänt resultat på seminarier och salstentamen. För betyget Väl godkänd (VG) krävs utöver kraven för betyget Godkänd (G) även betyget Väl godkänd (VG) på salstentamen.

Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övergångsbestämmelser

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod examineras enligt denna kursplan.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i en examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
  • Om en student har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd pga funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
Litteraturlista fastställande datum: 2024-05-30
Adey, Peter (2009) “Facing Airport Security: Affect, Biopolitics, and the Preemptive Securitisation of the Mobile Body”, Environment and Planning D: Society and Space 27(2): 274-295.

Adler-Nissen, R., K.E. Andersen, & L. Hansen (2020) “Images, emotions, and international politics: the death of Alan Kurdi,” Review of International Studies, 46(1): 75–95

Adler, Emanuel (1997) “Seizing the Middle Ground: Constructivism in World Politics”, European Journal of International Relations, 3(3): 319–363.

Agamben, Giorgio (2000) “What is a Camp?”, in Agamben, Means without End: Notes on Politics, trans. Vincenzo Binetti and Cesare Casarino, Minneapolis: University of Minnesota Press, 37-44.

Ansell, C. A. Boin & S. Kuipers (2016) “Institutional Crisis and the Policy Agenda,” in Handbook of Public Policy Agenda Setting. Edward Elgar: 415-431

Bell, Colleen (2006) “Surveillance Strategies and Populations at Risk: Biopolitical Governance in Canada’s National Security Policy”, Security Dialogue 37(2): 147-165.

Bergman-Rosamond, A., T. Gammeltoft-Hansen, M. Hamza, J. Hearn, V. Ramasar & H. Rydstrom (2020) ”The Case for Interdisciplinary Crisis Studies,” Global Discourse: 1-22.

Boin, A., M. Ekengren & M. Rhinard (2020) “Hiding in Plain Sight: Conceptualizing the Creeping Crisis,” Risk, Hazards & Crisis in Public Policy, 11(2): 116–138.

Boin, Arjen (2019) “The Transboundary Crisis: Why We Are Unprepared and the Road Ahead,” Journal of Contingencies and Crisis Management, 27(1): 94–9.

Borg, Stefan (2023) “Cult of irrelevance or broad church? Responsiveness, diversity, and intellectual pluralism in the academic study of security,” European Political Science 22(4): 511–532.
Brassett, James & Nick Vaughan-Williams (2015) “Security and the performative politics of resilience: Critical infrastructure protection and humanitarian emergency preparedness” Security Dialogue, vol. 46(1): 32–50.

Christensen, T., L. Rykkja & P. Lægreid (2016) ”Organizing for Crisis Management: Building Governance Capacity and Legitimacy” Public Administration Review, 76: 887-897

Cohn, Carol (1987) “Sex and Death in the Rational World of Defense Intellectuals”, Signs 12(4): 687-718.

Comfort, Louise, Michael Siciliano & Aya Okada (2011) “Resilience, Entropy, and Efficiency in Crisis Management: The January 12, 2010, Haiti Earthquake” Risk, Hazards & Crisis in Public Policy 2(3): 1-25.
Da Silva Nogueira de Melo, D. and M. Papageorgiou (2021). “Regionalism on the Run: ASEAN, EU, AU and MERCOSUR Responses mid the COVID-19 Crisis”. Partecipazione e Conflitto, 14(1): 57–78.

Deudney, Daniel and G. John Ikenberry (1999) “The Nature and Sources of Liberal International Order”, Review of International Studies, 25(2): 179–96.

Duit, Andreas (2016) “Resilience Thinking: Lessons for Public Administration” Public Administration, 94(2): 364–380.

Dyson, S. B., and P. ‘t Hart (2013). “Crisis Management,” in L. Huddy, D. O. Sears, and J. S. Levy (Eds). The Oxford Handbook of Political Psychology, New York: Oxford University Press: 395-422

Ekengren, M. & S. Hollis (2020) “Explaining the European Union's Security Role in Practice” Journal of Common Market Studies, 58(3): 616-635.

Elbe, Stefan (2006) “Should HIV/AIDS Be Securitized? The Ethical Dilemmas of Linking HIV/AIDS and Security”, International Studies Quarterly 50, 119-144.

Elbe, Stefan (2021) “Bioinformational diplomacy: Global health emergencies, data sharing and sequential life,” European Journal of International Relations, 27(3): 657-681.

Foucault, Michel (1978) “Right of Death and Power over Life”, in History of Sexuality Volume 1, trans. Robert Hurley. New York: Pantheon Books, pp. 130-159.

Hansen, Lene (2000) “The Little Mermaid’s Silent Security Dilemma and the Absence of Gender in the Copenhagen School”, Millennium: Journal of International Studies 29(2): 285-306.

Hermann, M. G. (1979) “Indicators of Stress in Policymakers during Foreign Policy Crises” Political Psychology, 1(1): 27-46

Ikenberry, G. John (2018) “The End of Liberal International Order?”, International Affairs, 94(1): 7-23.

Kinnvall. C. (2023) “Covid-19: crisis, emotional governance and populist fantasy narratives” International Relations, 37(1): 156–163.

Kirkwood, S. (2019) “History in the Service of Politics: Constructing Narratives of History During the European Refugee ‘Crisis’,” Political Psychology, 40(2): 297-313

Krause, Keith and Michael Williams (2018) “Security and ‘Security studies’: Conceptual Evolution and Historical Transformation” in Alexandra Gheciu and William C. Wohlforth (eds) The Oxford Handbook of International Security. Oxford: OUP.

Kuipers, Sanneke and Nicholas H. Welsh (2017) “Taxonomy of the Crisis and Disaster Literature: Themes and Types in 34 Years of Research,” Risk, Hazards & Crisis in Public Policy 8(4): 272-283.

Kuteleva, Anna and Sarah J. Clifford (2021) ” Gendered securitisation: Trump’s and Putin’s discursive politics of the COVID-19 pandemic”, European Journal of International Security 6(3): 301-317.
Marhia, Natasha (2013) “Some Humans Are More Human Than Others: Troubling the ‘Human’ in Human Security from a Critical Feminist Perspective”, Security Dialogue 44(1): 19-35.

McConnell, A. & P. ’t Hart (2019) “Inaction and public policy: understanding why policymakers ‘do nothing’,” Policy Sciences 52: 645–661.

McConnell, Allan (2020) The Politics of Crisis Terminology. Oxford Encyclopedia of Crisis Analysis. Published online: 30 January 2020.

Mearsheimer, John (2019) “Bound to Fail: The Rise and Fall of the Liberal International Order”, International Security 43(4): 7-50.

Mearsheimer, John (2022) “John Mearsheimer on why the West is principally responsible for the Ukrainian crisis,” The Economist, March 19th.

Mitzen, Jennifer (2006) “Ontological Security in World Politics: State Identity and the Security Dilemma”, European Journal of International Relations, 12(3): 341–370.

Morgenthau, Hans J. (2014 [1946]) “The Moral Blindness of Scientific Man”, in C. Elman and M.A. Jensen (eds.) Realism Reader. London: Routledge, pp. 47-52.

Morgenthau, Hans J. (2014 [1985]) “A Realist Theory of International Politics”, in C. Elman and M.A. Jensen (eds.), Realism Reader. London: Routledge, pp. 53-59.

Morisi, D. and M. Wagner (2019) “Anxiety, Fear, and Political Decision Making,” in Oxford Research Encyclopedia of Politics. Oxford University Press.

Olsson, E. K. & B. Verbeek (2013) “International Organizations and Crisis Management”, in B. Reinalda (Ed.). Routledge Handbook of International Organization. New York: Routledge.

Parker, C., D. Nohrstedt, J. Baird, H. Hermansson, O. Rubin & E. Baekkeskov (2020) “Collaborative Crisis Management: A Plausibility Probe of Core Assumptions” Policy and Society, 39(4): 510–529.

Pichler, Hans-Karl (1998) “The Godfathers of ‘Truth’: Max Weber and Carl Schmitt in Morgenthau’s Theory of Power Politics”, Review of International Studies 24(2): 185-200.

Roux-Dufort, C. (2007) “Is Crisis Management (Only) a Management of Exceptions?” Journal of Contingencies and Crisis Management, 15(2): 105-114.

Schmitt, Carl (1996/2007 [1932]) The Concept of the Political, translated and with an introduction by G. Schwab. Chicago: Chicago University Press, pp. 3-79.

Sjoberg, Laura (2009). “Introduction to Security Studies: Feminist Contributions”, Security Studies 18(2): 183-213.

Stark, Alastair (2014) “Bureaucratic Values and Resilience: An Exploration of Crisis Management Adaptation” Public Administration, 92(3): 692–706.

Stern, E. K. (2003) “Crisis Studies and Foreign Policy Analysis: Insights, Synergies, and Challenges,” International Studies Review, 5(2): 155-202

Tickner, J. Anne (1988) “Hans Morgenthau’s Principles of Political Realism: A Feminist Reformulation”, Millennium 17(3):429-440.

Tsourapas, G. (2019) “The Syrian Refugee Crisis and Foreign Policy Decision-Making in Jordan, Lebanon, and Turkey,” Journal of Global Security Studies, 4(4): 464–481

van Hecke, S., H. Fuhr & W. Wolfs (2021) “The politics of crisis management by regional and international organizations in fighting against a global pandemic: the member states at a crossroads” International Review of Administrative Sciences, 87(3): 672–690.

Waltz, Kenneth (2000) “Structural Realism after the Cold War”, International Security 25(1): 5-41.

Weldes, Jutta (1996) “Constructing National Interests”, European Journal of International Relations, 2(3): 275–18.

Wendt, Alexander (1994) “Collective Identity Formation and the International State”, American Political Science Review 88(2): 384-396.

Wilcox, Lauren (2009) “Gendering the Cult of the Offensive,” Security Studies 18(2): 24-40.

Wilkinson, Claire (2007) “The Copenhagen School on Tour in Kyrgyzstan: Is Securitization Theory Useable Outside Europe?” Security Dialogue 38 (1), pp. 5-25.

Williams, Michael C. (2003) “Words, Images, Enemies: Securitization and International Politics”, International Studies Quarterly 47(4): 511–31.

Wæver, Ole (1995) “Securitization and Desecuritization”, in R. Lipschutz (ed.), On Security. New York: Columbia University Press, pp. 46-86.