Sök

Sök

Kursplan Kriget mellan Ryssland och Ukraina: mångvetenskapliga perspektiv

Engelskt namn: The Russo-Ukraine war: multidisciplinary perspectives

Kurskod:
3KR0007
Gäller från termin:
VT 2026
Utbildnings­nivå:
Forskarnivå
Omfattning:
7.5 hp
Betygs­skala för helkurs:
Tvågradig skala
Institution:
Institutionen för krigsvetenskap
Ämne:
Krigsvetenskap
Undervisnings­språk:
Undervisningen bedrivs på engelska.

Behörighetskrav

Antagen till forskarutbildning vid nationell eller internationell högskola eller universitet.

Kursens huvudsakliga innehåll och upplägg

Kursen syftar till att erbjuda doktoranden förutsättningar att fördjupa sig i teorier och forskningsrön som beskriver, tolkar och förklarar kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Genom att erbjuda möjligheter för doktoranden att placera in krigsvetenskapens perspektiv i ett breddat mångvetenskapligt sammanhang, i synnerhet genom kopplingar till forskarmiljön vid Centre for Baltic and East European Studies och dess fokus på Östersjö- och Östeuropastudier, stärker kursen doktorandens möjligheter att applicera kritiska perspektiv på analyser av kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Kursens lärandeaktiviteter skapar möjligheter för doktoranden att kritiskt reflektera kring militära, historiska, politiska, kulturella och samhälleliga aspekter av kriget samt att identifiera och reflektera kring krigets internationella implikationer. Kursen utgår från krigsvetenskaplig forskning om bland annat militär kultur och förhållandet mellan teknologi och taktiskt/operativt agerande, samt belyser historiska, politiska, kulturella och samhälleliga perspektiv från det mångvetenskapliga forskningsområdet Östersjö- och Östeuropastudier. Detta möjliggör för doktoranden att öva upp sin förmåga att anlägga olika aspekter och perspektiv på kriget och reflektera över krigföringen ur olika synvinklar.

Utifrån en krigsvetenskaplig kunskapsbas bygger doktoranden genom seminarier, föreläsningar och självstudier en förmåga att förstå kriget ur mångvetenskapliga perspektiv. Genom mångvetenskapliga insikter från Östersjö- och Östeuropastudier och samarbetet med Södertörns högskola utvecklar doktoranden sin förmåga att analysera skapandet och nyttjandet av militärmakt i kriget mellan Ryssland och Ukraina i ett Östersjö- och Östeuropasammanhang.

Undervisningsformer 


Föreläsningar, seminarier, självständiga litteraturstudier

Mål

Efter att ha genomgått kursen förväntas doktoranden kunna:

Kunskap och förståelse
  • förklara hur krigsvetenskapliga analyser av kriget mellan Ryssland och Ukraina kan breddas och fördjupas genom kunskaper från andra ämnesområden
  • identifiera forskningsområdet Östersjö- och Östeurupastudiers bidrag till krigsvetenskap

Färdighet och förmåga
  • kombinera krigsvetenskapliga teorier med mångvetenskapliga perspektiv för att beskriva, tolka och förklara kriget mellan Ryssland och Ukraina
  • problematisera och kritiskt granska de centrala argumenten och begreppen inom forskningsområdet Östersjö- och Östeuropastudier

Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • värdera krigsvetenskapliga teorier och forskningsrön för att beskriva, tolka och förklara kriget mellan Ryssland och Ukraina

  • självständigt reflektera kring statliga och icke-statliga aktörers olika perspektiv på krigets orsaker och konsekvenser

  • kritiskt reflektera avseende krigets internationella implikationer.

Examinationsformer

Kursen examineras genom deltagande i obligatoriska seminarier, en längre skriftlig inlämningsuppgift och en kortare skriftlig inlämningsuppgift.

Betyg


Betygssättning sker genom en tvågradig betygsskala: Underkänd (U) och Godkänd (G). Betygskriterier redovisas senast vid kursstart.

För betyget Godkänd (G) på kursen krävs aktivt deltagande i obligatoriska seminarier, godkänt på den längre skriftliga inlämningsuppgiften och godkänt på den kortare skriftliga inlämningsuppgiften.

Antal examinationstillfällen


Antalet examinationstillfällen är inte begränsat.

Övriga föreskrifter

  • Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs.
  • Om en doktorand har ett beslut från Försvarshögskolan om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, får examinator besluta om alternativa examinationsformer för studenten.
  • Kursvärdering genomförs efter avslutad kurs genom kursansvarigs försorg och ligger till grund för eventuella förändringar av kursen.
Litteraturlista fastställande datum: 2026-04-28
Amos Fox. 2022. “Manoeuvre is Dead? Understanding the Conditions and Components of Warfighting”, The RUSI Journal 166: 6-7, pp. 10-18.
Franz-Stefan Gady and Michael Kofman. 2024. “Making Attrition Work: A Viable Theory of Victory for Ukraine”, Survival 66: 1, pp. 7-24.
Valery Zaluzhny. 2023 (November 1). “Modern Positional Warfare and How to Win It”, The Economist.
Yury Baluevsky. 2023. “Foreword”. In Mikhail Sergeyevich Barabanov (ed.), Algoritmi ognya i stali [Algorithms of fire and steel]. Moscow: Tsentr analiza strategiy i technologiy, pp. 6-17.
Christopher John Chivers. 2024 (December 31) “How Suicide Drones Transformed the Front Lines in Ukraine”, The New York Times.
Jade McGlynn. 2002. Memory Makers: the Politics of the Past in Putin’s Russia, Bloomsbury Publishing: London. Chapters: “Taking Back Control of History”, pp. 15 – 53; “Past and Present: The Historical Framing of Ukraine, Sanctions and Syria”, pp. 107-173.
Barbara Törnquist-Plewa and Yuliya Yurchuk. 2019. “Memory Politics in Contemporary Ukraine. Reflections from the Post-Colonial Perspective”, Memory Studies Journal 2: 6, pp. 699-720.
Yuliya Yurchuk. 2022. “Building a Patrimonial Church: How the Orthodox Churches in Ukraine Use the Past”. In Zuzanna Bogumil and Yuliya Yurchuk (eds.), Memory and Religion from a Postsecular Perspective. London: Routledge, pp. 90-110.
Andreas Kappeler. 2014. “Ukraine and Russia: Legacies of the Imperial Past and Competing Memories”, Journal of Eurasian studies 5: 2, pp. 107-115.
Alexandr Osipian. 2024. “Political Justification of Territorial Expansion from Catherine II to Putin: Inventing ‘Novorossiya’ in Imperial and in Post-Imperial Context”. In Sebastian Fahner, Christian Feichtinger and Rogier E. M. Heijden (eds.), Politics of Pasts and Futures in (Post-)Imperial Contexts. Boston: De Gruyter Oldenbourg, pp. 165-196.
Kuzio, T. 2024. “Historical Preparation and Ideological Legitimisation of the Russian Invasion of Ukraine: A Critical Discourse”, Journal of Contemporary European Studies 32: 3, pp. 850-869.
Kseniya Oksamytna. 2023. “Imperialism, Supremacy, and the Russian Invasion of Ukraine”, Contemporary Security Policy 44: 4, pp. 497-512.
Deborah Sanders. 2023. “Ukraine’s Third Wave of Military Reform 2016–2022. Building a Military Able to Defend Ukraine against the Russian Invasion”, Defense & Security Analysis 39:3, pp. 312-328.
Mark Galeotti. 2016. “Hybrid, Ambiguous, and Non-linear? How New is Russia’s ‘New Way of War’?” Small Wars & Insurgencies 27: 2, pp. 282-301.
Markus Balázs Göransson. 2023. “A Strategy of Limited Actions. Russia’s Ground-Based Forces in Syria”. In Mikael Weissmann and Niklas Nilsson (eds.), Advanced Land Warfare. Tactics and Operations. Oxford: Oxford University Press, pp. 279-300.
Nikolay Mitrokhin. 2021. “Infiltration, Instruction, Invasion. Russia’s War in the Donbas”. In Jakob Hauter (ed.), Civil War? Interstate War? Hybrid War? Dimensions and Interpretations of the Donbas Conflict in 2014-2020. Stuttgart: Ibidem, pp. 113-144.
Niklas Nilsson. 2021. “De-Hybridization and Conflict Narration”. In Mikael Weissmann, Niklas Nilsson, Björn Palmertz and Per Thunholm (eds.), Hybrid Warfare. New York: I.B. Tauris, pp. 214-231.
Garth S. Jowett and Victoria O'Donnell. 2012. Propaganda & Persuasion. London: Sage. 5th ed. pp. 1-50.
Intigam Mamedov. 2024. “A Fragile Narrative: Transformations and Consistency in the Russian Representation of the War in Ukraine”, Media, War & Conflict 18: 3, pp. 383-399.
Keir Giles. 2016. Handbook of Russian Information Warfare. Rome: NATO Defense College, Research Division, pp. 1-44.
Dani Belo and Federmán Rodríguez. 2023. “The Conflict in Ukraine and Its Global Implications”, Canadian Foreign Policy Journal 29: 3, pp. 235-248.
Ondrej Ditrych and Martin Laryš. 2023. “What Can a European Security Architecture Look Like in the Wake of Russia’s War on Ukraine?” European Security 34: 1, pp. 44-64.
Trine Flockhart and Elena N. Korosteleva. 2022. “War in Ukraine: Putin and the Multi-Order World”, Contemporary Security Policy 43: 3, pp. 466-481.
Kristi Raik, Steven Blockmans, Anna Osypchuk and Anton Suslov. 2024. “EU Policy towards Ukraine: Entering Geopolitical Competition over European Order”, The International Spectator 59:1, pp. 39-58
Stephen M. Walt. 2022 (March 8). “An International Relations Theory Guide to the War in Ukraine”, Foreign Policy.
Peter R. Mansoor and Williamson Murray. 2019. The Culture of Military Organizations. Cambridge: Cambridge University Press. Chapters:
  • Peter R. Mansoor and Williamson Murray, “Introduction”, pp. 1–14.
  • Leonard Wong and Stephen J. Gerras, “Culture and Military Organizations”, pp. 17–32.
  • David Kilcullen, “Strategic Culture”, pp. 33–52.

Catherine Wanner. 2022. Everyday Religiosity and the Politics of Belonging in Ukraine. Ithaca and London: Cornell University Press, pp. 25-43, 149-182.
Dmytro Vovk. 2024. “The Russia–Ukraine War, the Orthodox Church, and Religious Freedom”, Religion, State and Society 52: 4, pp. 431–433.
Mick Ryan. 2024. The War for Ukraine. Strategy and Adaptation Under Fire. Annapolis: Naval Institute Press, pp. 134-198

Krisztián Jójárt. 2024. “The War against Ukraine through the Prism of Russian Military Thought”, Journal of Strategic Studies 47, 6–7, pp. 801–831.
Maria Mälksoo. 2021. "Militant Memocracy in International Relations: Mnemonical Status Anxiety and Memory Laws in Eastern Europe", Review of International Studies 47: 4, pp. 489-507.
Karl Gustafsson and Maria Mälksoo. 2024. "Memory-Political Deterrence: Shielding Collective Memory and Ontological Security through Dissuasion", International Studies Quarterly 68: 1, pp. 2-12.
Ilmari Käihkö. 2021. “A Conventional War: Escalation in the War in Donbas, Ukraine,” The Journal of Slavic Military Studies 34:1, pp. 24-49.
Andrew Wilson. 2016. “The Donbas in 2014: Explaining Civil Conflict Perhaps, but not Civil War”, Europe-Asia Studies 68: 4, pp. 631–652.
Christopher Till. 2021. “Propaganda through ‘Reflexive Control’ and the Mediated Construction of Reality”, New Media & Society 23: 6: pp. 1362-1378.
Yevhen Fedchenko. 2016. “Kremlin Propaganda: Soviet Active Measures by Other Means”, Sõjateadlane 2, pp. 141-170.
Roman Horbyk, Yana Prymachenko and Dariya Orlova. 2023. ”The Transformation of Propaganda: The Continuities and Discontinuities of Information Operations, from Soviet to Russian Active Measures”, Nordic Journal of Media Studies 5: 1, pp. 68–94.
Sven Biscop. 2023 (June). "War for Ukraine and the Rediscovery of Geopolitics", Egmont Paper. Brussels: Egmont Institute.

Piotr Wawrzeniuk. 2026. ”Forging Uniform Identity? Ukraine’s Military Culture and Symbolism in the Post-Soviet Era”. In Anne Marie Hagen and Kjetil Enstad (eds.), Advancing Military Practice through Military Humanities, London: Routledge, pp. 205-221.
Anna Mariya Basauri Ziuzina, Iryna Fenno, Ruslan Khalikov and Uliana Sevastianiv. 2023. “The Impact of War on Christian Communities of Ukraine (Based on Materials from the Religion on Fire Project)”, Review of Ecumenical Studies 15: 3, pp. 405–428.
Heather Coleman. 2024 (May 24). “Interview with Denys Brylov. ‘Ukrainian Muslims Fulfill Diplomatic Role, Explaining the Situation to their Co-Religionists in Other Countries”, Edmonton: Forum for Ukrainian Studies.