Ny pilotstudie ska stärka motståndskraften mot skadlig informationspåverkan

Informationspåverkan från auktoritära stater är ett växande hot mot demokratiska samhällen. Genom vilseledande berättelser försöker främmande makter bland annat undergräva tilliten till institutioner och skapa splittring. Nu har forskare vid Försvarshögskolan fått medel på 1,5 miljoner kronor för att utveckla nya sätt att förstå och motverka informationspåverkan.

Forskningsfältet inom narrativ och informationspåverkan har under de senaste åren vuxit snabbt. Den nya pilotstudien syftar till att skala upp och långsiktigt bredda forskningen.

– Genom att kombinera analys av informationspåverkan med förståelse för sårbarheter och utveckling av motmedel kan vi bidra till att stärka demokratin. Vår ambition är att forskningen inte bara ska gagna experter, utan också nå ut till allmänheten och göra verklig skillnad, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och projektledare för studien.

En demokratisk grundfråga

En fungerande demokrati bygger på att medborgare kan ta del av pålitlig information och delta i samhällsdebatten.

– När strategiska narrativ används för att sprida desinformation och polarisering riskerar det att underminera själva sanningsbegreppet, säger Charlotte Wagnsson.

I forskningen används begreppet malign information influence (MII) för att beskriva den här typen av påverkan. Ryska statsstyrda medieplattformar som RT och Sputnik är tydliga exempel, men även amerikansk strategisk kommunikation har på senare tid visat hur snabbt föränderliga budskap kan få allvarliga konsekvenser.

Fokus på hot, sårbarheter och motmedel

Charlotte Wagnsson har under flera år studerat vem som sprider skadliga narrativ, vilka effekter de får och hur motåtgärder kan utformas. Resultaten visar att sårbarheter varierar mellan individer och grupper – och att vissa motmedel riskerar att få oönskade bieffekter.

– Alla motåtgärder är inte odelat positiva. Ett för hårt fokus på att varna för desinformation kan till exempel leda till överdriven skepsis och minskat förtroende även för tillförlitliga medier. Därför måste vi hitta metoder som stärker motståndskraften utan att skada demokratin, säger hon.

Tillsammans med kollegor har hon utvecklat en modell med fem huvudtyper av motmedel – från censur och plattformsreglering till mildare insatser som källkritikutbildning och förstärkning av kvalitetsjournalistik.

Ny webbplattform ska testas

En central del i pilotprojektet är att utveckla en webbplattform med utbildningsmaterial för allmänheten. Här ska forskningsresultat göras tillgängliga i olika format – från texter till korta filmklipp – och samtidigt användas för att testa effekten av olika motåtgärder i praktiken.

– Vi vill se vad som fungerar bäst i verkliga miljöer och för olika målgrupper. Det kan handla om allt från textbaserade utbildningar för vuxna till korta videor som kan nå yngre användare. Syftet är att skapa kunskap som är direkt användbar för att bygga motståndskraft mot informationspåverkan, säger Charlotte Wagnsson.

Studien finansieras av Hamrinstiftelsen och pågår i två år med start 2026.